måndag 3 maj 2010

Ångest

Nu känns det väldigt jobbigt. I morgon ska jag och min syster följa med pappa till akademiska för att få svar på om tumören är elakartad. Tyvärr har jag googlat mig fram till att gallvägstumörer oftast är elakartade och i princip obehandlingsbara. Jag har ställt in mig på ett negativt besked och har haft ångest och ont i magen de sista dagarna, men försökt att göra saker hela tiden för att glömma bort, men nu är det bara att ta mig själv i kragen och försöka vara stark och inte bryta ihop i morgon.

Stackars pappa som varit hjärtsjuk i 25år med ett flertal hjärtinfarkter, proppar och 2 hjärtstopp, ska han behöva sluta sitt liv med cancer? Svaret får jag i morgon....

5 kommentarer:

angelica sa...

Det är verkligen hemskt, Och jag hoppas att det verkligen kommer att gå bra med din pappa..
Ja det var kul att träffa er med, tycker det är tråkigt att kyskis snart är slut. Men vi får ta och ses över en fika då och då ändå hoppas jag :D.. HA det så bra


Många kramar

Anonym sa...

Anna du ÄR stark ! Ta en dag i taget nu och glöm inte bort dig själv ! Jag finns här för dig :) Tänker på er....
Diddi

Inger sa...

Tänker på er. Hoppas allt går bra.
Kram kusin Inger

Nallebr.. sa...

en kram från mig!! Hälsa din syster , din mamma och din pappa från mig!

Malin sa...

Oj oj oj.... stora kramen från mig...

men lite konstigt... för en vecka sen hade jag inte hört talas om just den specifika sortens cancer... nu har jag hört talas om två som har den... :S

Styrkekramar igen, o ta hand om dig. Inget blir bättre av att DU kör slut på DIG.